Roger Wilson är journalist och filmkritiker med ett förflutet på Nöjesguiden och P3:s Flipper. Efter en lång sejour som programledare för filmmagasinet Kino i P1 är han sedan i våras, jämte Lisa Bergström, Sveriges Radios kulturkorrespondent.
När jag var riktigt, riktigt deppig i början av sommaren var det enda jag kunde se första säsongen av Vänner. Det var som att komma hem.
Vad är bäst på tv just nu?
Sommarens serie är The Honourable Woman. Annars är jag väldigt mycket inne i en sitcom-period just nu. Kanske är det årstiden – sitcom som tv-årets motsvarighet till rosé?
Vilken är den bästa tv-serien någonsin?
Jag känner mig inte särskilt originell när jag säger Twin Peaks – men den revolutionerade trots allt hela tv-världen, och vad jag efter det förväntade mig av tv-serier. Skulle jag våga se om den som ni gjort på TVdags? Tveksamt. DVD-boxen ligger sedan många år orörd i hyllan.
Har du någon tv-serie som du är »ensam om att förstå på rätt sätt«?
I stort sett alla, ville jag säga först… Men i Sverige verkar i alla fall ingen vara på min sida när det gäller den klassiska sitcomen The Mary Tyler Moore Show. När jag stolt visade upp ett avsnitt för en kollega så utbrast hon i ett »det här är ju psykofarmaka för dig«. Och så är det kanske. Men nostalgin, kläderna, frisyrerna och de harmlösa skämten – för mig är det oemotståndligt.
Vem är din favoritprogramledare?
Charlie Brooker i alla hans olika tv-serier om tv. Har förgäves väntat på att någon ska erbjuda mig jobbet som bitter tv-kritiker som sitter utan tröja i soffan och skriker mot tv:n i protest mot all skit som visas, men hittills har det inte blivit något. Fast jag tycker att Brooker börjar spåra ur när det handlar om frisyrer. Lite av brutaliteten har gått förlorad, men det kanske blir så när man blir småbarnspappa.
Vem är din favoritskådespelare?
När det handlar om tv skiftar det hela tiden. Just nu är jag besatt av Wendi McLendon Covey som spelar mamman i The Goldbergs, Olivia Colman som jag just hetstittade på i Broadchurch, samt Maisie Williams som är Arya Stark i Game of Thrones.
Vilken är din favoritrollfigur?
Bernard i Black Books och Miranda i Miranda. Total identifikation med bägge.
Vilken är ditt första tv-minne?
Drutten och Jena i Sveriges Magasin är troligtvis det tidigaste. I brist på barnprogram i monopol-tv brukade jag också plåga mig igenom Språka på serbokroatiska, även om jag inte förstod något. Fem myror och Från A till Ö lämnade också outplånliga spår.
Har du någon favoritscen?
Alla där Krystle Carrington och Alexis Carrington brottas med varandra i Dynasty. Åh, vad jag älskade den serien, trots att jag inte förstod vad camp var förrän flera år senare.
Det bästa musikögonblicket i en tv-serie?
Jag är inte så mycket för subtiliteter, så det får bli ett där musiken står i centrum – Scrubs musikalavsnitt.
Har du några guilty pleasure-serier?
Jag skäms inte för någonting. Men andra skäms över att jag älskar The Nanny. Det är den enda serien just nu som får mig att skratta ett sånt där högt ända-från-magen-asgarv. Varvar avsnitten med Fran Dreschers självbiografi Cancer Schmancer. Vill ge henne någon sorts lifetime-achievement award, oavsett kategori.
Vilken tv-series ledmotiv skulle du ha som mobilsignal?
Turkiska Lögnen. Undrar om jag hade sett klart den om det inte var för ledmotivet.
Vilket tv-program vill du lägga ner?
Jag kan inte se något slags reality-tv längre. Överhuvudtaget. Allt känns så sönderformaterat i dramaturgin och den vidriga musikläggningen. Detta gäller alltså oavsett om det handlar om folk som gör kakor, har kört ekonomin i botten eller är drugor. Så himla långtråkigt. Alla program som går ut på att folk ska ha avslappnade, naturliga och personliga samtal över en middag räknas förstås också in i det här.
Vilken tv-serie vill du återuppliva?
Queer as Folk – den brittiska versionen. Men det måste vara en reboot. Återupplivande är nästan alltid plågsamt. Exempel som Arrested Development och återföreningsavsnittet av This Life avskräcker.
Vem var din första tv-förälskelse?
När jag såg Håkan Hagegård i Bergmans Trollflöjten på tv varje år när jag var liten. Så söt! Och så himla lika-som-bär som Sean Astin i rollen som Sam Gamgi i Sagan om ringen.
Vem är din senaste tv-förälskelse?
Tom Ellis i Miranda. Jag sa ju att identifikationen med henne var total.
Vilket tv-program skulle du vilja vara?
The L Word. Snygg, framgångsrik och lesbisk.
Vilka tv-program återvänder du till?
Jag återvänder sällan till något alls. Det finns ju hela tiden så mycket nytt att se! Jag lider också av någon sorts grav separationsångest som gör att jag sällan avslutar tv-serier, och då känns det ju märkligt att börja se om. Men när jag var riktigt, riktigt deppig i början av sommaren var det enda jag kunde se första säsongen av Vänner. Det var som att komma hem. Det är väl samma skäl som gör att man alltid fastnar kvar i treans reprisering av Sex and the City. Vartenda jävla avsnitt.
Vilken tv-serie tycker du är överskattad?
Jag tycker begreppet överskattad är överskattat. Hatar när kritiker använder det för att racka ner på andra som någon sorts upphöjd gudomlighet.
Vilka tv-serier tycker du är underskattade?
Att inte alla avgudade de australiska serierna Please Like Me och Outland är obegripligt!
Sommartittarna återkommer sommaren ut på TVdags, varje dag kl 10.